Home is where your heart is...

Nu är jag hemma igen efter en supermysig underbar och rolig helg i Vetlanda, den lilla staden i mörka Småland som jag har kommit att tycka så mycket om, pga en viss person som bor där ^^

Jag ska inte gå in på detaljer, men det blev roadtrip + bio, herrmiddag (inte för mig, men jag hjälpte till kring den iaf hehe), tjejkväll med anna och emma, samt mera mys på söndagen med min älskling.

Det roliga är att han verkligen har fått mig att bete mig annorlunda i en relation. Det är inte alls min stil att vara social till exempel, men jag blir det mer och mer just för att han är det. Det känns så naturligt att vara social helt plötsligt, och jag känner inget behov alls av att försöka få honom mindre social. Jag inser hur viktiga hans kompisar är för honom och jag skulle aldrig göra något för att sabba det. Jag vill vara en del av hans liv utan att välta det upp och ner totalt. Jag vill vara den där grädden på moset som gör hans redan trevliga liv ännu trevligare :)

Nu är jag hemma igen och har precis nattat Jack..han ligger och snusar så sött i min säng. Vi tog det lugnt i eftermiddag. Blev att uträtta lite ärenden. Var tvungen att skicka iväg två filmer som jag glömt returnera till lovefilm.se. Hade jag inte skickat dem senast idag så hade jag fått paya 250 spänn per film haha, för jag har ju avslutat medlemskapet nu. Hade ju varit sjukt illa för min redan tajta budget kan jag säga :P Jack gick själv hela vägen från dagis och hem, och på vägen träffade vi på mamma också som ville säga hej till Jack.

Hemma blev det pannkakor i stora lass och Jackis fick en glass efteråt framför bolibompa för att han skulle känna sig riktigt välkommen tillbaka hehe :) Nu sitter jag som sagt och degar och är bra seg efter en strapatsrik dag med plugg, lång tågresa och jackisbus :) Blir lugnt resten av kvällen..

Frågan är nu bara, för det slog mig. Vart är mitt hem egentligen? Varannan vecka när jag inte har Jack måste jag säga att Arboga absolut inte känns som något hem för mig. Jag trivs inte direkt här, och jag längtar till Mattias som sjutton. När jag har Jack är det väl lite mindre jobbigt, men jag ogillar verkligen att bo här. Hade jag följt mina egna beslut för fem år sedan så hade jag ju inte ens bott kvar i Arboga. Det var alltid min dröm att flytta härifrån. Inte för att jag ogillar staden i sig, utan mest pga alla minnen (de flesta är riktigt jobbiga).

Så så är det :)