Argumentatively yours

Här nedan följer en mycket lång kommentar på en god väns blogginlägg. Tänker länka till hans blogg för att vara rättvis: blogg.elastic.se. Där skriver han om religion och bibeln och sina tankar kring det. Han är mer vetenskaplig i sitt tänkande, jag tror på Gud. Mycket intressant med andra ord :) Läs mitt svar på hans inlägg nedan:


Jag ska vara ärlig, jag har inte läst hela inlägget, utan typ halva. Inte för att det är ointressant, tvärtom, utan snarare för att jag vet att jag har åsikter i ämnet som aldrig kommer att påverkas av vetenskapligt snack. Jag vill säga ett par saker.

1) Dina tankar är faktiskt vettiga och du bidrar med mkt genom ditt inlägg. Det är alltid bra och positivt att få fler infallsvinklar i ett så här pass stort garnnystan ;)

De övriga sakerna jag vill säga har givetvis att göra med att jag inte håller med på vissa punkter hehe...dock kommer jag inte att ta upp dem punktvis och slakta dem, för det är onödigt och taskigt. Kanske gör det i min egen blogg sedan. Men jag tror på Gud. Jag har alltid ansett att den här världen vi lever i är alldeles för stor och vi är alldeles för komplexa, för att inte ha kommit från någon andlig källa.

Dock så är jag ganska flexibel i mitt tänkande, så jag anser också att bibeln på många sätt är "fel" eller åtminstone inkorrekt i sina uttalanden. Jag tror heller inte att bibeln är Guds egna ord till punkt och pricka. Jag tror att många av de citat i bibeln, där Gud visar sig och talar till folket, kan stämma. Även vissa händelser tror jag är korrekta återgivelser. Däremot de ställen, där kvinnan anses som en lägre varelse för att hon har mens eller dylikt (kommer inte ihåg exakt vad det står) är för mig ett tydligt exempel på ett ställe där skribenterna (troligtvis karlar) har låtit sina egna åsikter läcka igenom för att påverka allmänheten. Vilket verk är bättre att mata fullt med struntprat än Bibeln? Det är ett andligt verk, med Guds egna ord. Och så några gubbars kvinnoförnedrande snack lite här och där. Folk vill inte tro att delar av bibeln är fejk, alltså väljer de att köpa allt med hull och hår. Det gör inte jag.

Sen tror jag att anledningen till att vi inte kan bevisa att Gud finns är för att vi inte ska kunna det. Om du tänker efter kan vi faktiskt inte bevisa någonting. Nu kan du lite vetenskapligt säga: Jo, men vi kan visst bevisa saker, typ att det här äpplet väger exakt 75 gram. Jaha? Ordet äpple är påhittat. Det kanske inte alls är ett äpple, det kanske är något som inte alls är tänkt att ätas ens en gång. Det kanske inte ens finns? Det kanske är en synvilla? Hur pålitlig är vår syn egentligen? Hur pålitlig är våra hjärnor? Ordet gram är också påhittat. Vad bestämmer att något är precis 75 gram. Jo men det ser man när man väger det, kanske du säger då. Jaha, men vad är en våg då? Och vad i universum har bestämt hur en våg ska programmeras för att visa exakt den och den siffran.

Enligt mig så är det enda säkra i hela universum Gud. Jag kan inte ta på honom, jag kan inte se honom, jag kan inte prata med honom (förutom i en monolog då). Men för mig är han trots det (skriver han av bekvämlighetsskäl) en trygghet. För mig är världen med all sin vetenskaplighet det otrygga. För vi påstår oss kunna bevisa saker, och vi människor ska minsann ta över världen och bla bla. Vi är ingenting. Vi är mindre än ingenting. Våra beräkningar, vår statistik och vår vilja att på något sätt bevisa allting gör oss små, små varelser. Titta på världen. Blir den inte mer och mer korrupt ju mer vi bevisar och ju mer vi konsumerar och tillverkar. Är inte vår intelligens vårt största fall...

Jag tror Gud är det minst komplicerade som finns, och det är därför jag vänder mig till honom hellre än till vetenskapen. Du må nu säga att "Gud är lika påhittat som vetenskapligheten" eller något sådant, men hur många har inte känt Gud i sin närhet, på sin dödsbädd, när man går in i en kyrka full av tända ljus, i den stund när man ger sitt barn en godnattkram.

Att få barn var för mig en eye-opener, för det är det största miraklet och Gud är en del av det...det finns inget vackrare. Inga siffror, ingen vetenskaplighet i världen kan få mig att tänka annorlunda :)

För mig är Gud inte något konkret. Han är en känsla, en förnimmelse och en trygghet. Han håller världen i sina händer och han hoppas att vi ska vända oss till honom. Om vi gör det eller inte är upp till oss, och jag tror inte automatiskt att alla hamnar i helvetet. Jag är inte ens säker på att det finns ett helvete. Only time will tell. Däremot tror jag att de som utför onda handlingar på jorden kommer att få sitt straff på något sätt. Inte nödvändigtvis genom att hamna i helvetet, utan genom att det faller tillbaka på dem i någon form.

Men varför ska allting gå att beräkna. Gå ut en tidig morgon och titta på soluppgången. Besök en sjö en vindstilla sommardag. Gå ut i skogen när snön ligger tjock och gnistrande på träden. Det är då man känner Gud. För Gud är en känsla, inte en bok.