lessnar ni någonsin på att man aldrig kan veta hur framtiden kommer att utveckla sig? jag kan bli så frustrerad av att knappt veta om jag kommer kunna sätta mat på bordet några veckor från och med nu. jag har en son, jag vill kunna ge honom allt, och helst lite till. just nu kan jag inte det, för jag är i en jobbig skarv. därför skulle jag vilja se framtiden. kommer det att ljusna för mig och jack? eller kommer det bli värre? i nuläget ser det ändå lite ljust ut. jag har fått en provanställning på mcdonalds, och soc bestämde sig (efter en överklagan från mig) att trots allt ge mig lite pengar. så nu har jag så jag överlever en månad till åtminstone :)
men visst kan det vara knackigt ibland. man hankar sig fram, lever mest på hoppet och på att få se sin sons leende varje dag. för han vet ju ingenting. han är nöjd så länge han får vara ute i sandlådan o gräva med sin spade :) det är hans liv. mitt är mer tyngt av ansvar, men så är det att vara vuxen.
nu ska vi baka bullar i regnrusket, och halv fem är det jobbintroduktionen som gäller. wish me luck :)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Lycka till med jobbet och hoppas det går bra! Och att allt löser sig. Ta hand om er, ta hand om din son. Din kärlek till din son är viktigare än alla pengar i världen. Tyvärr kan pengar vara ett nödvänigt ont, för att kunna få mat och annat som behövs :(
Men jag vet vad du menar, det där med framtiden. Det är jobbigt att inte veta om det kommer bli bra eller inte. Man mår dåligt när man tänker på det. Andra tror att man har det bra, men i själva verket vet man ingenting. Vet inte om man får jobb, och utan jobb inga pengar, inga pengar ingen mat och inte kunna betala alla räkningar. Usch! Och bara det gör livet svårt. Och att i nuläget inte veta hur framtiden blir, både angående jobb och annat som vållar problem, lessnar man ganska snart.
Man måste tänka positivt mitt i alltihop, för att inte deppa ihop helt och hållet. Tyvärr brister det ibland. Men vi måste ha hopp, både för vår egen skull och för våra nära och käras skull.
PS. Du har väl inte missat min nya blogg? :p :) DS.
du är rar carolajnen :P men jo, jag har missat din blogg...adress? ;P
Rar? Haha, jo jag försöker :)
Nämen, hur kan man missa det? :p
Adressen är i alla fall http://marycaroline.blogg.se
Skicka en kommentar