Igår sprang jag 6 km utan att stanna en enda gång. Det kanske låter som en töntig bedrift, men det är mycket för mig. Var givetvis helt död efteråt, men det kändes som en liten seger att ha klarat det :) Ska ut idag också givetvis, framåt tre när jag har hunnit smälta maten lite.
Förresten, what's up with otrevliga grannar? Vissa hälsar ju inte ens på en, for no reason liksom. Skärpning tråkmånsar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar