Det finns människor som tror att de vet allt om andra människors liv. Jag är ofta en av dessa. Man vill hjälpa andra och det gör att man kliver över osynliga gränser. Trampar rakt in i minfält. Det här bör undvikas. Men hur? Genom att sluta hjälpa? Genom att ge upp? Nej, för det gör bara svaga människor, själviska människor.
Man ska finnas där för sina medmänniskor, men man ska inte gå in med förutfattade meningar. Var openminded, erbjud stöd utan att bli påträngande och dryg. Det är så man får kompisar och behåller dem.
Försök inte öppna en dörr innan du ens har ringt på. Det är oartigt. Ett steg i taget. Till slut får man extranyckeln. Och en kompis.
torsdag 8 maj 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar