På väg hem från station möter jag en utländsk herre i cirka 30-årsåldern. Han går på motsatt sida av vägen och stirrar ihärdigt på mig. Jag ignorerar såklart, men får ändå en busvissling och en snabb kommentar: "Hej på dig!".
Jag går vidare, helt övertygad om att jag aldrig har träffat människan och utan någon som helst förståelse för hans fascination av svenska flickor.
Han gör ett till försök, ropar efter mig när jag har hunnit cirka 50 meter längre bort. "Hallå! Du! Får jag prata med dig?" Hah, nä det får du så fan heller tänker jag och svänger runt ett hörn. Sedan går jag en liten cirkel-omväg för att undvika att han lyckas följa efter mig.
Är det så här det ska vara? Okej busvisslingen där i början, det kanske var lite kul, då drog jag till och med på mun. Men att gå efter mig och envisas, det är fan inte okej. Jag har redan övervägt det faktum att jag kanske hade tappat något som han ville komma ikapp och ge mig, men det var verkligen inte så. Han ville bara ha kontakt.
Det är inte första gången det här händer mig. En gång gick jag förbi ett helt gäng killar (som av en slump också var utlänningar) och en i gänget vände sig om och tafsade mig på stjärten precis när de hade gått förbi. Det var en mycket obehaglig upplevelse, som jag dock skakade av mig istället för att anmäla (det är ju bara ord mot ord).
Jag har även flera tjejkompisar som har varit med om detta beteende, och det är bara från utländska killar. Jag är ingen rasist, men jag skulle verkligen önska att de som vet med sig att de håller på så här slutar, för tjejernas och samhällets skull. Och kanske för deras egen skull också. Om ni slutar så kommer vi se på er med respekt.
Man får inte respekt, man förtjänar den.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar